Theme Park är ett spel som fått bra recensioner precis överallt och de flesta är säkra på att det kommer att bli en stor framgång. Vi tyckte därför att det var på sin plats att prata med Peter Molneux på Bullfrog. (Artikeln är från HemdatorNytt nr 8-1994)
–Vad har du för roll på Bullfrog och hur är du inblandad i Theme Park?
– Tja, jag är en av företagets grundare. Jag gör lite allt möjligt. Jag designar, programmerar och ser över projekt, jag är programmerare från början men nu koncentrerar jag mig på att se till att produktionen löper smidigt och ger råd där det är nödvändigt. Man kan säga att jag är koordinatör.
Jag fick idén till Theme Park när jag besökte EuroDisney och började program mera det hemma på min fritid. Sedan visade jag det för mina kollegor på kontoret. Så funkar det oftast här på Bullfrog. Någon kommer på idén och visar den och tycker de flesta att den runkar fortsätter vi.
-När började ni arbeta med programmet och har konceptet förändrats sedan ni började?
– Vi började arbetet för två år sedan. Ungefär tio personer har jobbat med projektet under den tiden. Konceptet har inte ändrats alls sedan vi startade. Jag visste hela tiden vad jag ville skapa och har lyckats uppnå det. Naturligtvis kan man aldrig vara säker på hur ett spel kommer att se ut när man sätter sig framför tangentbordet första gången, så spelet har ju vuxit. Men så går det alltid till här på Bullfrog. Jag kan inte komma på att vi har stött på några problem på vägen.
-Gjorde ni någon research runt hur en nöjespark fungerar rent affärsmässigt?
– Inte direkt. Jag ville inte att spelet skulle bli för tungt. Alla vet inte hur en nöjespark fungerar så jag ville att spelet skulle vara lätt att förstå och spela. Den enda efterforskning jag gjorde var att jag kollade upp hur nöjesparker säljer sina varor, teorierna bakom varför de placerar vissa affärer nära åkattraktioner och hur de lockar besökare. Jag undersökte även teorierna bakom biljettpriser och hur stor personalstyrkan behöver vara i relation till parkens storlek.
– Det finns en miljard saker och detaljer man vill lägga till, men man måste stanna någonstans. Jag är aldrig nöjd, det är ungefär som att måla. Man kan lägga till ett litet streck här och där, jag ville lägga in hotell, parkeringsplatser och tågstationer, men det finns ju som sagt en gräns hur mycket man kan lägga till. Jag är ändå väldigt nöjd med slutresultatet.
-Håller du med om att Theme Park är inspirerat av Sim City och andra maxis-spel?
– Det är lätt att tro det men det var det inte. Theme Park inspirerades av ett spel jag skrev för många år sedan. 1983 närmare bestämt, på en BBC Micro. Det var en affärs-simulator. Det var ett riktigt bra spel men det sålde inte vidare bra eftersom det såg alltför affärsmässigt och högteknologiskt ut. Under många år tänkte jag på hur man skulle kunna göra ett affärs-spel och samtidigt få det att se läckert och roligt ut. När jag besökte EuroDisney föll bitarna på plats. Theme Park är ju i grund och botten ett affärsprogram.
-Ni har gjort många spel där spelaren har ett specifikt mål,som i Populos och Syndicate. Man får uppdrag som man skall utföra och ta över världen. Theme Park är mer öppet. Varför ville nu göra ett spel utan ett slutmål?
-Jag gillar spel med frihet. Alla våra spel är ganska öppna. Ta Syndicate. Folk kallar det ett Action- eller till och med shoot-ém-up, men man kan vandra omkring i staden och göra precis vad man vill. I Populous är det upp till dig hur du skall erövra de små folken. Det finns ingen bestämd story eftersom jag tycker “vem är jag att bestämma hur du skall spela”. Det är bättre att folk spelar efter sitt eget huvud och sin egen förmåga. Det är därför spelet kommer med tre svårighetsgrader; Sandlåda, simulation och affärsmässigt. Du bestämmer själv hur komplicerat spelet skall vara.
-De flesta simultorer tenderar att vara på en mänsklig nivå, som i Settlers och Theme Park där man kan förstå varje individuell karaktär, jämfört med Sim City och Civilisation där perspektivet är mer globalt. Vad har du för tankar kring detta?
-Jag föredrar att se någon som jag kan relatera till. I Theme Park kan man se hur folk vandrar omkring. Kanke går de förbi ett matstånd utan att handla något och då skall man förstå varför den personen inte handlade något. Jag vill inte bara se ett fönster med text som förklarar varför den personen inte handlade något. Det kan bero på att någon har spytt vid matståndet eller för att den liggger för nära toaletten. Skulle du köpa en korv med bröd där någon kastat upp alldeles nyss?
-Jag tycker att Sim City är ett brilliant spel, men ibland förstår man inte varför saker händer eftersom det är en väldigt djup simulation och väldigt kryptiskt. Ibland måste man veta vad programmerarna tänkte på för att förstå ett spel. I Theme Park räcker det med att du tittar på skärmen så förstår du lätt vad det är fråga om.
– Introduktionssekvensen till Theme Park är superb, varför valde ni att göra en sådan lång 3D studio sekvens och hur lång tid tog det att göra?
– Den gjordes av Chris Hill. Det är ett genialiskt arbete. Tittar man på nästan alla andra 3D animationer ser de väldigt hårda och metalliska ut. Jag tycker att vår sekvens är väldigt mänsklig, levande och full med humor. Chris höll på med denna del sedan i Januari och han har jobbat mycket hårt. Vi anser att det är den bästa introsekvens som någonsin gjorts till ett dataspel och vi har skickat iväg den till ett flertal animations-
tävlingar.
– Gillar du nöjesparker?

– Jag har varit på nästan varenda nöjespark i Europa och många i USA. Det fina med nöjesparker är att man kan göra saker som man aldrig gör annars. Man känner hur hjärtat pumpar i 180 och man upplever miljöer som tar en till en annan värld. Det är bättre än dataspel. 3D-världen på EuroDisney är facinerande. Det är en fullkomlig eskapism. Naturligtvis är det hela väldigt amerikanskt. Jag föredrar Salton Towers nöjespark men hatar dock karuseller.
– Slutligen,har du tid att spela spel och vilka är i så fall dina favoriter?
– Jodå, visst har jag tid att spela spel. Just nu tycker jag inte det finns så många intressanta. Det senaste spelet jag spelade länge var Reunion, som jag tyckte om. Jag har spelat UFO men världens bästa spel är Civilisation.